Ja det var ett tag sen här ja... Jag lever, nätt och jämt. Mår väl därefter med men det är de ingen som vet. 
Mitt liv är i spillror som vanligt och jag vet inte till vilken bricka jag ska hoppa till längre. Alla skricker från olika håll men ändå känns det inte som att jag hör nått.. 
Jag kan heller inte få ut nått av mina känslor, jag vet inte vad jag känner. Jag vill bara sätta mig ner och gråta. Det här är inte kul längre. 
Men jag tror att jag tycker om en person, som skiter fullständigt i mig känns det som, eller jag har egentligen ingen aning om vad denna person tycker... Jag vågar dessutom inte fråga vilket gör det hela värre. Jag har svårt att se att mitt ex har gått vidare, men det har han och jag måste försöka det själv med. Men det är svårt... 
Jag vet inte alls längre, tror att jag bara behöver stänga alla ute och försöka stå på egna ben... 

Kommentera

Publiceras ej