Ligger ett stort jävla oturs moln över mig just nu.. De tycker tydligen att de är jävligt roligt att sväva omkring där. 
Kommer aldrig få eller ens hitta nån att vara med.. När man väl kommer till punkt visar det sig att man alltid varit nummer två och kommer alltid vara. Jag är less på det nu, jag vill inte vara nummer två. 
Har haft ett par fina och glada dagar, allt sprack självklart inatt. Ångesten och osäkerheten tog över och slutade med en orolig natt.. Va otroligt glad över vem jag vaknade bredvid men det är ingen ide nu, jag va visst nummer två här med.. Tydligen allt man duger till. 
Vill bara gömma mig under täcket och invänta bästa vännen och få en kram eller nått.. Orkar inte... 


Kommentera

Publiceras ej