Har du nån gång känt dig obetydlig? Känslan när det sticker i hela kroppen? Känslan när du bara vill gömma dig för resten av världen?
Eller bara vill vara liten och klättra upp i pappas knä och gråta?
Typ så jag känner mig nu.
Varken mer eller mindre.
Tårarna rinner och jag låter de göra det.
Jag är svag idag.
Orkar inte bry mig om nått.
Det är helt enkelt alldeles för mycket känslor i mig.
Kommentera